torsdag 1 september 2016

När livet stannar


Hejsan!
 
Idag när jag vaknat och skulle sätta mig med mitt nya magasin,
höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen.
 
En väns mamma har fått somna in
efter en tids sjukdom.
 
Jag har vetat om att det varit illa en tid och varit väldigt ledsen
över vad som drabbat alla i familjen.
Men när man får meddelandet att det är slut, så blir det en sorg
som är svår att bemästra.
Förstår att det måste vara så himla jobbigt att förlora sin
mamma, mormor/farmor, som alltid funnits till och
haft ett hjärta till alla. Hon levde verkligen för sin familj
och hade ju massor av år kvar, men ödet ville något annat.
 
Egentligen är ju döden lika vanlig som födseln av ett barn,
men då vill man ju att det skall gå till så, att man levt klart sitt
liv och det finns inget annat kvar. När döden sker, när det inte ska ske,
upptäcker man hur skört livet verkligen är
och hur rädda man skall vara om varann.

 





Det är först när döden drabbar en på nära håll som man får sig
sina tankeställare och det är väl tur att man stannar till
och tänker efter vad som är viktigt och vad som blir mindre viktigt.

Var på min medicinska yoga idag
och det var så skönt, men hade ändå svårt att inte tänka
på det som hänt.

Livet går vidare, men med en väldigt ödmjuk sinne,
att man skall vara rädda om varann.



Kram Helena

 

6 kommentarer:

Hem ljuva hem sa...

Ja man ska verklign tänka både en och två tankar om att ta vara på livet. Trist att förlora någon men sånt är ju livet tyvärr. Medicinsk yoga låter spännande. Kraaaam Pia

Ekenäsliv sa...

Ja, livet är skört..<3 och ord saknar jag vännen...
Varma kramar Anna

Channal sa...

Usch ja! Idag fick jag reda på att min kusin dog. Inte kul!

Styrkekram!! Anna

Mamma C sa...

Ja, livet är så skört. Jobbigt när det drabbar någon som har så mycket kvar av sitt liv.
Kram Mamma C

Maria sa...

Ja, man ska verkligen tänka på att ta vara på varandra så länge man har varandra. Man vet ju aldrig hur framtiden ser ut, har inga garantier...
Blev också så starkt påmind om det i somras, då en person som funnits i min krets, gick bort cancer alldeles för tidigt och lämnade livskamrat och fyra barn...
Ha en fin fredag!
Kram/Maria

Annika sa...

Ja, fy. En av mina tidigare chefer dog på tisdagkväll bara knall och fall. Skrev om det på bloggen också, lite som en hyllning till honom. Men som du skriver så blir man påmind om hur skört livet är. Varm kram till dig fina Helena /Annika

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...